Fler och fler pusselbitar faller sakta men säkert på sin rätta plats. Att stanna upp, att tillåta sigsjälv att se. Inte bara sina egna behov utan även andras, både bra och dåliga. Vad är perfektion? Varför strävar vi människor efter att vara felfria? Ett mål som man aldrig någonsin kommer nå. Inte om man är fullt ärlig iallafall, en fantasibild över att man är perfekt kaan man ju ha:). Men varför finns då behovet av att smutskasta andra då?
Hörde för ett tag sedan att den 'nya' stora varningen från olika forskare. 'Internetdeprimerad'.
Varar för alla sociala internetsidor,så som FB,installera,Twitter och dyl. Att vi människor är så beroende av dem, att de påverkar vårat välbefinnande. Att vi 'styrs' av statusar och informationerna den ger. Vi antar och slutar allt mer samtala i ord till varandra.
Jo, å tänker man efter så är de ju skrämmande. När vi samtalar IRL talar vi om vad som skrivs på olika sidor på nätet. Haha, och tycker vi inte om någon 'straffas ' man med att bli 'bortplockad som vän på FB'. De är de ultimata hårdaste straffet, haha, vi talar inte med varandra om varför, utan de säger vi till andra.
Haha, ja jäklar, när man tänker på det såhär känns allt genast så löjligt.
Vi lever alla i en fantasifull cybervärld. Där vi skriver, vad de är vi vill att andra ska tro. Vi pikar och hånar, får andra att undra, ger utrymmen till att hitta på egna funderingar. Lägger ut bilder och statusar för att jaga 'likes' elle för att andra ska tycka man är bra.
Och sen vill vi ha bort mobbning, för det är inte snällt. Ja jisses vilken soppa... Allt känns så 'töntigt', hur kommer framtiden att se ut? Kommer talet att försvinna och vi bara 'talar' genom skrift i en stor cybervärld?
Nääää, nu skäms ja!!! Så tack å hej för mig, nu går jag ut istället!!!